Jag är fem!
Nu har jag äntligen fyllt fem år! Ja det var ju länge sen nu, 19 april, men jag ska visa er som inte var med på min födelsedag hur det gick till.
Först vaknade jag ca 05.30 och gick in till mamma och frågade om det var morgon. Det var visst inte riktigt morgon än, så mamma följde med mig tillbaka till sängen och ville att jag skulle somna om. Men det gick inte så tillslut fick jag lova mamma att låtsas somna åtminstone - och det kunde jag absolut gå med på.
Så sedan låg jag och lyssnade på konstiga ljud nerifrån köket en så väldigt lång stund att jag var tvungen att fråga William om inte han också borde vara uppe och förbereda något. Ja, då blev han lite ledsen, eftersom jag väckte honom och fick honom att tro att han missat något... Hm... Men tillslut så kom det - sången och tårtan!
Så sedan låg jag och lyssnade på konstiga ljud nerifrån köket en så väldigt lång stund att jag var tvungen att fråga William om inte han också borde vara uppe och förbereda något. Ja, då blev han lite ledsen, eftersom jag väckte honom och fick honom att tro att han missat något... Hm... Men tillslut så kom det - sången och tårtan!
William fick som tur var också en present - det hade ju varit synd om honom annars. Han fick en bil som han verkligen ville ha!
Jag måste säga att jag fick först några ganska konstiga presenter, lite pennor och pärlor, men ja ja, jag fick ju spela med. Tillslut kom den konstigaste - en nyckel!
Jag skulle tydligen leta efter något på nedervåningen som nyckeln skulle passa till. Även om jag såg att det var en cykelnyckel så letade jag lite under fåtöljer och bakom gardiner först för att inte verka allt för ivrig. Men så plötsligt, där stod den - pärlan!
Sedan har det ju blivit lite av en tradition att jag och William sitter vid vårt lilla bord och äter tårta på morgonen. Så här trevligt var det:
På min födelsedag var det mormor och morfar som hämtade oss på dagis! Det var så kul! Amanda och lille Bertil var också där hemma hos oss och mötte oss och senare kom farmor och vi åt pannkakor och hade det så bra.
På fredagen var jag med mormor ute och tränade på min nya cykel, och den var superenkel att använda. Nu cyklar jag ännu bättre!
Men det var inte allt, för när det blev lördag var det dags för det stora kalaset. Det kom massor av släktingar! Gammelmormor hade sedvanligt bakat tårta och Stickan skrivit en sång.
Sången var en riktig hit! Den gick på melodin "Rövarnas visa" (i Kamomilla stad) och texten var så här:
Det blev många paket, inte bara till min förtjusning - lille Bertil tyckte det var jättebra att det blev så mycket papper och snören!
När vi åt satt William och socialiserade med gammelfarmor och gammelmormor. Att få så fina bordsdamer när man är så liten, det är väl en ära! Nyklippt var han också.
Själv satt jag närmast farmor och mormor - det är heller inte så illa!
Men ingen födelsedag utan barnkalas! På söndagen kom inte mindre än åtta barn och åt tårta med mig.
Jag hade vi det laget fått så många princessklänningar att jag kunde låna ut några till gästerna.
Som avslutning vill jag bara säga några goa ord om min lillebror - han är den bäste brorsan man kan ha tror jag.
Trots att han har ett fruktansvärt humör är han en så go vän. Han är gosig när han sover, och när han är vaken är han en riktig teaterapa:
Stor kram från oss!
Glad påsk!
Vi hoppas ni har haft en lika god och glad påsk som vi har haft! Vi ska berätta om den och visa lite guldkorn från den senaste tiden - vi har varit lite dåliga på att blogga det senaste...
På långfredagen kom lillkusinen Bertil från Göteborg, och vi åt middag hemma hos farmor. Jag hade sovit hos farmor natten före, och när lille Berra hade kommit ville jag gärna sova där en natt till. Sammanlagt sov jag tre nätter hos farmor den här påsken - det är sånt man kan göra när man har lov! William hade det nog väldigt mysigt han också när han fick ha mammas och pappas uppmärksamhet för sig själv.
Det var en historisk påskafton i Kil förresten, eftersom vi inte kommer att fira där mer. Stickan och Astrid flyttar ju snart till Karlstad.
Det har varit en hel del förkylningar under februari, men en dag när vi var så pass pigga att vi inte behövde vårdas hemma så fick vi följa med till mammas jobb.
Påskfirandet började i torsdags, då vi for till Blåkulla med dagis. Då var vi påskkärring och påskgubbe och vi åt våra första påskägg.
Den dagen kom mamma och hämtade oss tidigt och Siri följde med oss hem. Det var en jättefin dag och vi var ute och lekte nästan hela eftermiddagen.
På långfredagen kom lillkusinen Bertil från Göteborg, och vi åt middag hemma hos farmor. Jag hade sovit hos farmor natten före, och när lille Berra hade kommit ville jag gärna sova där en natt till. Sammanlagt sov jag tre nätter hos farmor den här påsken - det är sånt man kan göra när man har lov! William hade det nog väldigt mysigt han också när han fick ha mammas och pappas uppmärksamhet för sig själv.
Det var en historisk påskafton i Kil förresten, eftersom vi inte kommer att fira där mer. Stickan och Astrid flyttar ju snart till Karlstad.
Sedan vi bloggade sist, när vi var i Sälen, har vi gjort en hel del saker. Vi har till exempel varit på Barnmässan, där vi träffade ingen mindre än Batman i egen hög person med sin Batmobile! Inte nog med det, utan vi fick till och med sitta bakom ratten i riktiga Blixten McQueen!
Det har varit en hel del förkylningar under februari, men en dag när vi var så pass pigga att vi inte behövde vårdas hemma så fick vi följa med till mammas jobb.
Jag hjälpte mamma med några trycksaker....
I mitten av mars var jag, mamma och William i Berghem och hälsade på. Vi hälsade inte bara på släktingar utan även på de nykomna kalvarna...
och sist men inte minst Linnéas katt Esther! Vi hoppas att hon har ungar i magen, för då ska vi få en, eller två...
En dag var vi på äventyrsbad, en dag var jag magsjuk och en dag var William det... Men ändå hann vi friskna till och åka mer skidor! Jag och mamma åkte utför en dag (vilket ni ska få se film ifrån) och William (eller Petter Northug) och pappa åkte längdskidor en dag.
...medan William busade.
I mitten av mars var jag, mamma och William i Berghem och hälsade på. Vi hälsade inte bara på släktingar utan även på de nykomna kalvarna...
Hästarna...
Alfreds grannar lamorna... (!)
De stackars myrorna...
och sist men inte minst Linnéas katt Esther! Vi hoppas att hon har ungar i magen, för då ska vi få en, eller två...
Innan jag säger god natt vill jag bara visa några bilder till, och en film, från vår lilla Sälensemester. Det ni såg sist var från den första dagen, den där snöstormsdagen. Men vi gjorde så mycket kul efter det. En dag åkte vi till exempel hundspann! Vi blev vän nerpackade i släden och först körde pappa och efter ett litet stopp med renskavsmackor i en kåta, var det mamma som fick köra oss tillbaka. Oj, vad det gick!
En dag var vi på äventyrsbad, en dag var jag magsjuk och en dag var William det... Men ändå hann vi friskna till och åka mer skidor! Jag och mamma åkte utför en dag (vilket ni ska få se film ifrån) och William (eller Petter Northug) och pappa åkte längdskidor en dag.
Första filmen mamma gjorde var när jag skulle åka ner för barnbacken själv för första gången. Se här:
Efter det här åket lärde mamma mig att svänga, och även om jag ramlade en del gånger så åkte jag som Anja Pärson vid dagens slut! Film på William... eller jag menar Petter när han tävlar mot Marcus Hellner det får ni se när pappa släpper den filmen.
Vi ses snart! Kram från oss!
